Igår var de 5 år sen du dog. 5 år.
Tänker på dig varje dag och där går inte en sekund utan att jag saknar dig. När du försvann tog du en stor del av mig med dig. Det gör ont i mig när jag tänker på att du aldrig får se mig bli vuxen och börja mitt egna liv. Du kommer aldrig få träffa mina barn.
Jag kommer aldrig glömma när mamma kommer in på rummet och ska berätta att du gått bort under natten, jag visste redan innan hon sa något.
Hoppas du har de bättre nu.

Jag älskar dig farmor <3